Avskedstal
En av mina seminariekompisar som hela terminen kritiserat Örebro universitet att lära ut behaviouristiskt samtidigt som de lär ut att vi ska lära ut sociokulturellt överraskade oss alla genom att ställa sig framför alla lärarstudenter (ca 350) i aulan efter föreläsningen igår och höll tal om vad han tyckte var fel och slutade talet med att han lämnar lärarutbildningen p.g.a. detta. Och la sen ut det på youtube.:P Lycka till Emil!
Kära medmänniskor
Tack för att ni ger mig den äran att i rödaste rappet formulera mina brinnande tankar om detta känslodödens dystra fäste!
Här härskar behaviourismen över oss alla. Istället för demokrati har vi meritokrati. Indoktrinering i sin renaste form utövas. Vi tvångsmatas med utvald information och tvingas sedan att redovisa resultatet av överföringen. Vi är just tomma kärl som ska fyllas med rätt tankar. De som inte klarar kraven eller får egna idéer straffas, de som förmår sig att hålla sig till reglerna belönas. Här är forskningen något som tillhör de Högsta, de som har accepterat spelreglerna och klarat alla prov, de som får ut makt av systemet. Därför får vi inte vara kreativa, därför måste vi kontrolleras.
En utbildning med utlärare, ett inlärande som slutar för evigt efter examen.
Men trots detta handlar ironiskt nog alla våra böcker om motsatsen. Vi tvingas läsa och upprepa tankar om det fria lärandet, det deliberativa samtalet, demokrati, jämlikhet, det livslånga lärandet, de sociokulturella perspektiven.
Tänk om VI fick uppleva ett sådant lärande själva! Tänk om all denna enorma kraft som offras på att kontrollera oss lärande och lärare istället lades ned på att inspirera oss och ge oss mod att våga tänka själva! Så är det inte idag, men vi kan förändra!
Jag vill be er om en enda sak: Använd era mänskliga förmågor! Se på med allt med kritiska ögon, lyssna på alla med empati, tala till alla med tanke OCH känsla. Använd era känslor. Vrede är ett utomordentligt verktyg så länge det används för kommunikation och inte för att bruka våld. Bete er som människor för mänsklighetens, demokratins och forskningens skull! Var modiga!
Om ni gör detta kommer något heligt ur pedagogisk synpunkt uppstå; ett demokratiskt lärande.
Men ni som inte följer mitt råd riskerar att i framtiden förtrycka era egna elever och bidra till en mycket trolig undergång för hela mänskligheten. Vi väljer framtid och skapar historia NU.
Härmed lämnar jag livet som student. Anledningen är att jag är uttråkad och stressad och arg och så vidare. Jag har blivit mer intresserad av politik. Men bara för det är det inte fel av er om ni stannar kvar, för på något sätt måste vi ju få mat på bordet. Men stanna då inte för att stå ut, stanna för att kämpa!
Och nu, för att bevisa att det jag säger inte bara är ett påhitt ska jag referera:
Mitt liv och era liv, oändliga mängder erfarenheter som jag har tagit del av.
Tack för att ni lyssnade!
Kära medmänniskor
Tack för att ni ger mig den äran att i rödaste rappet formulera mina brinnande tankar om detta känslodödens dystra fäste!
Här härskar behaviourismen över oss alla. Istället för demokrati har vi meritokrati. Indoktrinering i sin renaste form utövas. Vi tvångsmatas med utvald information och tvingas sedan att redovisa resultatet av överföringen. Vi är just tomma kärl som ska fyllas med rätt tankar. De som inte klarar kraven eller får egna idéer straffas, de som förmår sig att hålla sig till reglerna belönas. Här är forskningen något som tillhör de Högsta, de som har accepterat spelreglerna och klarat alla prov, de som får ut makt av systemet. Därför får vi inte vara kreativa, därför måste vi kontrolleras.
En utbildning med utlärare, ett inlärande som slutar för evigt efter examen.
Men trots detta handlar ironiskt nog alla våra böcker om motsatsen. Vi tvingas läsa och upprepa tankar om det fria lärandet, det deliberativa samtalet, demokrati, jämlikhet, det livslånga lärandet, de sociokulturella perspektiven.
Tänk om VI fick uppleva ett sådant lärande själva! Tänk om all denna enorma kraft som offras på att kontrollera oss lärande och lärare istället lades ned på att inspirera oss och ge oss mod att våga tänka själva! Så är det inte idag, men vi kan förändra!
Jag vill be er om en enda sak: Använd era mänskliga förmågor! Se på med allt med kritiska ögon, lyssna på alla med empati, tala till alla med tanke OCH känsla. Använd era känslor. Vrede är ett utomordentligt verktyg så länge det används för kommunikation och inte för att bruka våld. Bete er som människor för mänsklighetens, demokratins och forskningens skull! Var modiga!
Om ni gör detta kommer något heligt ur pedagogisk synpunkt uppstå; ett demokratiskt lärande.
Men ni som inte följer mitt råd riskerar att i framtiden förtrycka era egna elever och bidra till en mycket trolig undergång för hela mänskligheten. Vi väljer framtid och skapar historia NU.
Härmed lämnar jag livet som student. Anledningen är att jag är uttråkad och stressad och arg och så vidare. Jag har blivit mer intresserad av politik. Men bara för det är det inte fel av er om ni stannar kvar, för på något sätt måste vi ju få mat på bordet. Men stanna då inte för att stå ut, stanna för att kämpa!
Och nu, för att bevisa att det jag säger inte bara är ett påhitt ska jag referera:
Mitt liv och era liv, oändliga mängder erfarenheter som jag har tagit del av.
Tack för att ni lyssnade!
Kommentarer
Trackback
