Hemmadag med plugg
Så ser min tisdag ut, men det är väl ganska lugnt.:) Har precis ringt till Tingsrätten här i Örebro också för att beställa schema över vilka mål de har när jag är ute på VFU, ska ha lektioner om lag och rätt med en etta på gymnasiet och då tänkte jag försöka få till studiebesök på en rättegång. Allt blir ju roligare om man får se saker live.:) En sak jag aldrig skulle vilja se live dock är den där jäkla Ranelid. Jag har alltid tyckt att han har varit lite smårolig osv, men efter mellon i lördags är jag bara supertrött på honom. Tycker att det är så löjligt av en etablerad författare att vara med i Melodifestivalen, kan han inte lämna sånt åt dem som kan sjunga och dela med sig av sin lilla dikt som han brukar göra; på papper! Det mesta var i och för sig bara skit i lördags, de låtar jag gillade mest var Mollys och Andreas, framför allt Mollys. Får hoppas att det går bra för henne.:) Nehej, lite kaffe skulle nog sitta fint nu innan jag börjar läsa.:)
Ha det bra!
Ha det bra!
Fredag!
Som alltid händer det en massa andra saker och jag hinner inte skriva något här i bloggen. Men om man inte har ambitionen att bli Sveriges nästa stora bloggerska så kan jag nog vara lugn.:P Nu sitter jag här och skriver på ändringarna i examinationsuppgiften från i höstas så då har jag ju tid att skriva.;) Kan säga att jag är riktigt glad över att det är fredag iaf. Det har varit en hektisk vecka med skrivande av examinationsuppgift till den kurs jag precis har avslutat; Skolan och medierna, träff med min VFU - handledare och träning och alla hjärtans dag - middag med kompisarna och en massa annat på samma gång. Det är alltid så, när man har annat att göra händer allting samtidigt och när man har tomma dagar så händer det just ingenting alls.:P Men idag är alltså en ganska lugn dag, sitter som sagt och skriver på examinationsuppgiften, hade ett kort besök av mamma och moster som hade ett ärende in till stan och snart kommer min älskade, underbara, fina, snygga, helt fantastiska Mikael hem. Skönt med fredag alltså!! Men jag ska väl ta och skriva klart här så jag verkligen kan njuta av kvällen, hade tänkt mig "På spåret" i soffan och en GT till det tillsammans med älsklingen.:) Så jag hoppas att ni får en helt underbar kväll och helg för det tänker jag ha!:)
KRAMAR!
KRAMAR!
Today I don´t feel like doing anything...
Men jag sitter och pluggar lite ändå.:S Måste fixa det min handledare sa åt mig att jag skulle ändra och lägga till på arbetet. Det är inte kul och det går inte snabbt, men det måste göras ändå.
Har funderat på en sak som jag verkligen blir trött på. Det finns en del människor som ALLTID ska kritisera och som ALDRIG kan se saker från en annan synvinkel än sin egen. Till exempel förra veckan på FB så frågade en kompis efter tips på filmer som hon kunde se. Då föreslog jag Captain America som jag och Micke hade sett i helgen och som jag tyckte var helt okej. Då skrev en annan kompis; "Captain America värsta skiten jag någonsin sett". Bara det. Ingenting annat. Jag svarade; "Trist att du inte tyckte om den men bara för det behöver ju inte det betyda att andra inte gör det. Istället för att vara negativ så kan du ju komma med andra förslag på filmer som hon kan se". Tycker att det är så trist med människor som kritiserar och då pratar jag inte om konstruktiv kritik utan såna som bara säger typ; "Nej, JAG tyckte inte den filmen var någon bra så då var den inte bra." Vilket jag tycker är detsamma med att; "DU är inte bra". För för mig så är film, böcker, musik och allt möjligt egentligen ett uttryck för vem man är som person. Man gillar olika saker för att man är olika som personer och gillar man den typen av film så är man den typen av person. Men börjar man kritisera så rakt på att den filmen var "den värsta skiten" man någonsin sett så betyder det underförstått att den person som gillar "den värsta skiten" är värsta skiten själv. Kritiserar man någons intressen eller en persons smak så direkt på så kritiserar man personen i sig.
Det är självklart att man inte kan gilla samma saker, men innebär det att man måste vara en idiot mot alla andra som inte gillar samma saker som en själv? Vad jag menar är att istället för att säga att filmen "var den värsta skiten man någonsin sett" så kan man helt enkelt säga; "Nej, det är inte min typ av film. Men testa den här istället kanske?" eller "Nja, jag gillade den inte så mycket men den hade sina ljusa sidor". Vad är det som säger att bara för att man inte har samma smak i allting så ska man idiotförklara andra? Vad hände med att bara vara trevlig??
Okej... hoppas att ni förstår hur jag menar även om det är huller om buller.:) En rolig grej med den där kompisen som kritiserade så gick jag och tänkte hela dagen på vad han hade skrivit och kände att jag inte ville vara kompis med en människa som är på det sättet. Men när jag kom hem och skulle ta bort honom på FB så hade han redan tagit bort mig... Han i sin tur verkade inte kunna ta lite konstruktiv kritik.:P Däremot så tog jag bort två andra kompisar som bara hade gillat hans kommentar, men inte kunnat kommentera själva.:)
Nehe... nu har jag nog fått ur mig det mesta. Ha det bra!:)
Har funderat på en sak som jag verkligen blir trött på. Det finns en del människor som ALLTID ska kritisera och som ALDRIG kan se saker från en annan synvinkel än sin egen. Till exempel förra veckan på FB så frågade en kompis efter tips på filmer som hon kunde se. Då föreslog jag Captain America som jag och Micke hade sett i helgen och som jag tyckte var helt okej. Då skrev en annan kompis; "Captain America värsta skiten jag någonsin sett". Bara det. Ingenting annat. Jag svarade; "Trist att du inte tyckte om den men bara för det behöver ju inte det betyda att andra inte gör det. Istället för att vara negativ så kan du ju komma med andra förslag på filmer som hon kan se". Tycker att det är så trist med människor som kritiserar och då pratar jag inte om konstruktiv kritik utan såna som bara säger typ; "Nej, JAG tyckte inte den filmen var någon bra så då var den inte bra." Vilket jag tycker är detsamma med att; "DU är inte bra". För för mig så är film, böcker, musik och allt möjligt egentligen ett uttryck för vem man är som person. Man gillar olika saker för att man är olika som personer och gillar man den typen av film så är man den typen av person. Men börjar man kritisera så rakt på att den filmen var "den värsta skiten" man någonsin sett så betyder det underförstått att den person som gillar "den värsta skiten" är värsta skiten själv. Kritiserar man någons intressen eller en persons smak så direkt på så kritiserar man personen i sig.
Det är självklart att man inte kan gilla samma saker, men innebär det att man måste vara en idiot mot alla andra som inte gillar samma saker som en själv? Vad jag menar är att istället för att säga att filmen "var den värsta skiten man någonsin sett" så kan man helt enkelt säga; "Nej, det är inte min typ av film. Men testa den här istället kanske?" eller "Nja, jag gillade den inte så mycket men den hade sina ljusa sidor". Vad är det som säger att bara för att man inte har samma smak i allting så ska man idiotförklara andra? Vad hände med att bara vara trevlig??
Okej... hoppas att ni förstår hur jag menar även om det är huller om buller.:) En rolig grej med den där kompisen som kritiserade så gick jag och tänkte hela dagen på vad han hade skrivit och kände att jag inte ville vara kompis med en människa som är på det sättet. Men när jag kom hem och skulle ta bort honom på FB så hade han redan tagit bort mig... Han i sin tur verkade inte kunna ta lite konstruktiv kritik.:P Däremot så tog jag bort två andra kompisar som bara hade gillat hans kommentar, men inte kunnat kommentera själva.:)
Nehe... nu har jag nog fått ur mig det mesta. Ha det bra!:)